Type and hit Enter to search

Om att samla och investera i serietidningar

Main Menu

Följ Serietidningen.se

Gradering av serietidningar: skickgraderingar

Utöver informationen pÄ den hÀr sidan kan du ocksÄ lÀra dig om gradering av serietidningar pÄ mina sociala medier, framförallt Àr YouTube-kanalen mest hjÀlpsam i detta syfte.

Överblick om gradering av serietidningar

Graderingar av serietidningar och faststÀllandet av vÀrdet gÄr hand i hand. Samtidigt Àr skickgradering endast en del av processen för att fÄ fram ett faktiskt pris pÄ en serietidning. PÄ grund av detta har jag gjort tvÄ olika sidor för dessa tvÄ Àmnen, den hÀr sidan om gradering av serietidningar och den hÀr andra sidan om vÀrderingar vilken tar hÀnsyn till andra aspekter utöver skicket pÄ serietidningar.

Att gradera serietidningar Àr fundamentalt för personer som vill investera i gamla serietidningar vilket Àr varför jag har sammanstÀllt den hÀr graderingsguiden. En annan anledning Àr att de flesta sÀljare Àr alldeles för optimistiska i sina vÀrderingar nÀr de lÀgger upp serietidningar till försÀljning pÄ Tradera. 

Min förhoppning med den hÀr guiden om gradering av serietidningar Àr att du som investerare kan göra bÀttre informerade beslut kring vilka serietidningar du ska prioritera och lÀra dig uppskatta skicket pÄ serietidningar. Samt som sagt att bÄde köpare och sÀljare kan ta till sig lÀrdomar om skickgradering för att göra rimliga vÀrderingar och rÀttvisa beskrivningar av serietidningar de sÀljer.

Utöver information om olika listor med skick-koder har jag Àven inkluderat flera exempel pÄ korrekta graderingar och serietidningar som har fel graderingar. Med allt detta material frÄn den hÀr guiden om gradering av serietidningar kommer du att kunna göra bÀttre uppskattningar kring skicket pÄ dina serietidningar och eventuella investeringar.

PopulÀra videoguider/instruktioner om att gradera serietidningar

Nothing found!

It looks like nothing was found here!

Gradering av serietidningar med hjÀlp av skick-koder och bildexempel

I regel Àr det svÄrt att gradera serietidningar och experter pÄ skickgraderingar har mÄnga Ärs erfarenhet och om du sjÀlv ska bli bra pÄ gradering av serietidningar mÄste du helt enkelt göra det tillrÀckligt mycket och veta vad du ska titta efter.

Det handlar helt enkelt om volym och erfarenhet. En expert har haft möjligheten att granska tusentals serietidningar, ibland kan det handla om upp till hundra olika exemplar av ett och samma nummer av en serietidning. Detta skapar ett stort underlag och ger personen som graderar serietidningar en relativitet dÀr denne kan avgöra mindre skillnader i skicket pÄ en serietidning som amatörer bÀst kan gissa sig till.

Ett problem som ytterligare ökar komplexiteten vid gradering av serietidningar Àr att det var en stor skillnad pÄ nyskicket av en serietidning pÄ 1950-talet jÀmfört med de som tryckts i modern tid. Detta gÀller framförallt för interiörsidor eftersom vissa förlag tryckte tidningar pÄ papper som vid nytryck hade nyaser av grÀddfÀrg eller ljusbruna toner vilket gör att de inte kan uppnÄ perfekta graderingar enligt de internationella graderingssystemen. I Sverige Àr det hÀr mindre av ett problem dÄ vi inte lÀgger stor vikt pÄ att gradera skicket pÄ interiörsidorna av en serietidning. För egen del tycker jag att det Àr viktigt att granska interiörsidor dÄ det Àr en viktig del för gradering av serietidningar men att det Àr minst lika viktigt att ta hÀnsyn till Älder och omstÀndigheter nÀr man gör bedömningar, som bland annat tar hÀnsyn till papperskvaliteten dÄ det kan vara sÄ att grÀddfÀrgade till grÄvita sidor Àr det bÀsta möjliga skicket för serietidningar frÄn den tidsperionden och det förlaget som tryckte serietidningen.

Graderingslista och skick-koder enligt svensk standard

Som tur Àr har experter pÄ gradering av serietidningar skapat listor för olika skick, sÄ kallade skick-koder, detta inkluderar Àven interiörsidor för dig som vill utvÀrdera papperskvaliteten. Graderingslistor underlÀttar nÀr du sjÀlv gör skickgraderingar, samt för kommunikation mellan köpare, sÀljare och investerare. LÄt oss ta en titt pÄ detta, inklusive exempel med bilder pÄ serietidningar jag graderat pÄ egen hand. Jag Àr inte heller en expert, men jag har satt mig in i Àmnet och blivit bÀttre och bÀttre. Syftet med den hÀr graderingsguiden Àr att du kan göra samma sak och förhoppningsvis bli Ànnu bÀttre Àn mig pÄ det!

Graderingslistan vi referrerar till i Sverige Ă€r baserad pĂ„ de internationellt igenkĂ€nda graderingssystemen som Overstreet och CGC (Certify Guarantee Company) anvĂ€nder för gradering av serietidningar som vi har gĂ„tt igenom i stor detalj lĂ€ngre in i den hĂ€r graderingsguiden.

I Sverige anvĂ€nder sig köpare och sĂ€ljare av den följande listan och skick-koder för gradering av serietidningar, som gĂ„r frĂ„n Mint (MT) till Poor (PR) i Ă„tta skicknivĂ„er, frĂ„n nyskick till uselt:

  1. Mint (M eller MT).
  2. Near Mint (NM).
  3. Very Fine (VF).
  4. Fine (F eller FN).
  5. Very Good (VG).
  6. Good (G eller GD).
  7. Fair (F eller FR).
  8. Poor (P eller PR).
Nedan gÄr vi igenom den hÀr graderingslistan i större detalj, inklusive beskrivningar av varje skick-kod, samt bildexempel pÄ hur serietidningar i de olika skicken kan se ut. HÀr har jag inkluderat riktlinjer frÄn Seriesam guide(1) samt kompletterat med information frÄn graderingsguider frÄn staterna dÀr bÄde samlandet och gradering av serietidningar Àr mer utbrett (fler utövare och experter).

1. Mint (M eller MT) med beskrivning och bildexempel

Nyskick utan nĂ„gra spĂ„r över huvudtaget, i praktiken omöjligt för gamla serietidningar. Även olĂ€sta exemplar som förvarats kan ha minimala skavanker som endast Ă€r synliga med förstoringsglas. Mint kan förekomma för moderna serietidningar.

I Sverige lÀr det inte förekomma nÄgon serietidning i Mint-skick frÄn tidsperioderna 1930- och 1960-talen. Risk att det Àven saknas frÄn 1970-talet i Sverige dÄ volymen och samlande av serietidningar var relativt lÄgt.

I USA finns det en Mint 10 frÄn 1949, sedan Àr de Àldsta Mint-tidningarna frÄn mellan 1968 och 1982. Givetvis mycket högre volym pÄ försÀljning av serietidningar i USA genom alla tider, samt fler samlare vilket gör att det finns fler Àldre serietidningar i NM-M-skick jÀmfört med Sverige.

2. Near Mint (NM) med beskrivning och bildexempel

Nyskick, oftast olĂ€sta exemplar som förvarats sedan tryck. 

NÀr man gör gradering av serietidningar som Àr runt omkring NM mÄste man vara otroligt kritisk. Det Àr vÀldigt fÄ begagnade serietidningar, allra helst innan 1970-talet, som har det hÀr skicket. Det Àr vanligare att serietidningar som benÀmns som Near Mint (NM) pÄ Tradera egentligen Àr Very Fine (VF).

Serietidningar i NM-skick Àr exceptionella med dessa specifikationer som du kan ta hÀnsyn till vid gradering av serietidningar:

  • Ligger helt platt.
  • MotstĂ„nd och spĂ€nst nĂ€r man öppnar serietidningen (var försiktig nĂ€r du testar detta, placera tidningen helt platt pĂ„ en ren yta och öppna inte interiörsidorna mer Ă€n 60° dĂ„ du riskerar skapa en skada som drar ned skicket frĂ„n NM).
  • En minimal reva kan förekomma men de fĂ„r knappt vara synliga, max en millimeter.
  • Ryggen fĂ„r endast ha vĂ€ldigt fĂ„ och smĂ„ veck, (1-3 stycken upp till 5 millimeter).
  • Klammer mĂ„ste sitta fast och tight pĂ„ utsidan och i mittenuppslaget.
  • Datum i skrift tillĂ„tet sĂ„ lĂ€nge det inte gjort nĂ„gra avtryck (fördjupningar) i pappret*. Exempelvis om det Ă€r skrift pĂ„ baksidan av omslaget kan du öppna tidningen och se om det lĂ€mnat nĂ„gra avtryck pĂ„ insidan, ser du fördjupningar frĂ„n texten frĂ„n insidan (baksidan av baksidan) kan serietidningen inte graderas som NM.
  • StĂ€mplar fĂ„r inte förekomma.
  • Tejp eller limmspĂ„r fĂ„r inte förekomma.
  • Serietidningen fĂ„r inte sakna nĂ„gra bitar av varken omslag eller interiörsidor.
  • Minimala skav/skrapmĂ€rken kan förekomma (1-2 millimeter).
  • Minimala veck pĂ„ hörn kan förekomma om det knappt Ă€r mĂ€rkbara och endast pĂ„ yttre hörnen.
  • Minimalt fĂ€rgbortfall fĂ„r förekomma, om det Ă€r minimalt och knappt mĂ€rkbart (1-2 millimeter)
  • Fingeravtryck fĂ„r inte vara synliga under nĂ„gra omstĂ€ndigheter, detta drar ner skicket till VF som bĂ€st.
  • VattenflĂ€ckar fĂ„r inte förekomma.
  • Brunt papper fĂ„r vanligtvis inte förekomma men en exceptionell serietidning med grĂ€ddvitt till ljusbrunt papper kan kvalificera sig som NM-skick, detta Ă€r mer vanligt för Ă€ldre serietidningar frĂ„n 1930- och 1950-talen.
  • Rullad rygg fĂ„r inte förekomma.

*Även fall den hĂ€r typen av “kludd” Ă€r tillĂ„tet föredrar de flesta investerare att köpa exemplar som helt saknar stĂ€mpel eller skrift dĂ„ de Ă€r estetiskt mer tilltalande men vid gradering av serietidningar fungerar det pĂ„ det sĂ€ttet och Ă€r viktigt att vara medveten om.

3. Very Fine (VF) med beskrivning och bildexempel

Tidning i mycket fint skick, minimalt med skador och spÄr.

4. Fine (F eller FN) med beskrivning och bildexempel

Lite bÀttre Àn normalskick, vanligtvis vad man kallar för ett bra samlar-exemplar dÀr det saknas skador.

5. Very Good (VG) med beskrivning och bildexempel

Normalskick med tidning som lÀsts men hanterats varsamt.

6. Good (G eller GD) med beskrivning och bildexempel

Visst slitage med synliga veck, fÀrgbortfall dÀr klammer kan vara lösa.

7. Fair (F eller FR) med beskrivning och bildexempel

Saknas smÄbitar, lösa mittuppslag och omslag, tejp och klotter vanligt förekommande.

8. Poor (P eller PR) med beskrivning och bildexempel

Uselt skick med en tidning som Àr knappt Àr lÀsbar, krav för att uppnÄ poor Àr att alla sidor finns med, dock inget krav att alla sidor Àr fastklamrade.

Internationella standarder för gradering av serietidningar

Den svenska standarden för skickgradering Àr som sagt baserat pÄ de internationellt igenkÀnda Overstreet och CGC-standarden för gradering av serietidningar.

Skillnaden mellan det internationella graderingssystemen och det vi anvÀnder i Sverige Àr att att bÄde Overstreet och CGC-gradering Àr mer granulÀrt. Skalan Àr pÄ tio olika skicknivÄer som Àven inkluderar 25 (CGC) eller 27 (Overstreet) olika kombinationer, inklusive plus (+) och minus (-), samt ett numeriskt riktvÀrde för graderingen. Till exempel, för CGC kan en StÄlmannen 1 frÄn 1949 vara i skicket FN+ 6.5 om den Àr lite bÀttre Àn FN 6.0 men inte tillrÀckligt bra som FN/VF 7.0.

Utöver graderingsystemet anvÀnder sig CGC Àven av ett system för att avgöra skicket pÄ interiörsidorna vid gradering av serietidningar. Jag har Àven lagt in information om detta. Overstreet gör ocksÄ referenser till skickgradering av interiörsidorna och sÄlde tidigare ett graderingskort som inkluderade en fÀrgskala som kunde anvÀndas som referens av privatpersoner nÀr de graderar serietidningar. Jag har Àven inkluderat information om detta med en hemmasnickrad fÀrgskala som inkluderar fÀrgkoderna baserat pÄ originalet samt en översÀttning av innehÄllet pÄ fÀrgskalan.

En viktig sak att poÀngtera med CGC Àr att deras graderingar görs av in-house experter mot en kostnad. Deras process kring gradering Àr inte helt transparent om man jÀmför med Overstreet som endast erbjuder guider och information om att gradera serietidningar.

CGC:s system och skickkoder för gradering av serietidningar

CGC:s graderingslista(1) gÄr frÄn Gem Mint 10 (GM 10) till Poor 0.5 (PR 0.5), frÄn orörd och felfri utan minsta lilla skavank till uselt skick:

  1. Gem Mint 10 (GM 10): Högsta möjliga graderingen av serietidningar. MÄste vara helt felfri, utan defekter frÄn varken tillverkningen eller hantering.
  2. Mint 9.9 (M eller MT 9.9): NÀstan identisk med GM 10 med undantaget att den kan ha mindre defekt frÄn tillverkning. Inga spÄr av hantering fÄr finnas.
  3. Near Mint/Mint 9.8 (NM/M 9.8): NÀstintill perfekt exemplar som har minimala spÄr av tillverkning eller hantering.
  4. Near Mint+ 9.6 (NM+ 9.6): Mycket vÀlbevarat exemplar med flera minimala spÄr av tillverkning eller hantering.
  5. Near Mint 9.4 (NM 9.4): Ett vÀlbevarat exemplar med minimala spÄr av anvÀndning/lÀsning, samt smÄ spÄr av tillverkning eller hantering.
  6. Near Mint- 9.2 (NM- 9.2): Et vÀlbevarat samlar exemplar med spÄr av anvÀndning/lÀsning, tillverkning eller hantering.
  7. Very Fine/Near Mint 9.0 (VF/NM 9.0): Ett vÀlbevarat och i överlag snyggt samlarex som har flera mindre spÄr av hantering och/eller tillverkningsdefekter.
  8. Very Fine+ 8.5 (VF+ 8.5): Ett attraktivt samlarex som har mindre spÄr av defekter eller flera minimala defekter.
  9. Very Fine 8.0 (VF 8.0): Ett attraktivt samlarex med en mÄttlig defekt eller ackumulation av flera mindre defekter.
  10. Very Fine- 7.5 (Very Fine- 7.5): Ett finare Àn medelskick samlarex med en mÄttlig defekt eller ackumulation av flera mindre defekter.
  11. Fine/Very Fine 7.0 (FN/VF 7.0): En bÀttre Àn medelskick samlar med en större defekt eller en ackumulation av flera mindre defekter.
  12. Fine+ 6.5 (FN+ 6.5): En bÀttre Àn medelskick samlarex med en större defekt och ett fÄtal mindre defekter, eller ackumulation av flera mindre defekter.
  13. Fine 6.0 (FN 6.0): En strax över medelskick samlarex med en större defekt och mindre defekter, eller större ackumulation av smÄ defekter.
  14. Fine- 5.5 (FN- 5.5): En strax över medelskick samlarex med flera mÄttliga defekter.
  15. Very Good/Fine 5.0 (VG/FN 5.0): Ett samlarex i medelskick med flera mÄttliga defekter.
  16. Very Good+ 4.5 (VG+ 4.5): Strax under medelskick samlarex med mÄnga mÄttliga defekter.
  17. Very Good 4.0 (VG 4.0): Ett samlarex under medelskick med mÄnga mÄttliga defekter.
  18. Very Good- 3.5 (VG- 3.5): Ett samlarex under medelskick med flera större defekter eller ackumulation av mÄnga mÄttliga defekter.
  19. Good/Very Good 3.0 (GD/VG 3.0): Ett samlarex som har tydliga spÄr av anvÀndning och hantering med flera mÄttliga till stora defekter.
  20. Good+ 2.5 (GD+ 2.5): Ett samlar exemplar med omfattande spÄr av hantering och anvÀndning med flertalet mÄttliga till stora defekter.
  21. Good 2.0 (GD 2.0): Samlarex som har omfattande spÄr av hantering och anvÀndning samt mÄnga mÄttliga till stora defekter.
  22. Good- 1.8 (GD- 1.8): Ett samlarex som har omfattande spÄr av hantering och anvÀndning tillsammans med mÄnga stora defekter.
  23. Fair/Good 1.5 (FA/GD 1.5): Ett samlarex som har omfattande spÄr av hantering och anvÀndning med hög ackumulation av stora defekter.
  24. Fair 1.0 (Fa 1.0): En synnerligen dÄligt hanterat samlar exemplar med vÀldigt hög ackumulation av stora defekter.
  25. Poor 0.5 (Pr 0.5): Ett otroligt dÄligt samlarex med mÄnga stora defekter, inklusive att stora bitar av omslag/sidor saknas.

Overstreets system och skickkoder för gradering av serietidningar

Overstreets graderingslista(2) gÄr frÄn Gem Mint 10 (GM 10) till Incomplete 0.1 (INC), frÄn orörd och felfri utan minsta lilla skavank till inkomplett:

  1. 10.0 GEM MINT (GM)
  2. 9.9 MINT (MT)
  3. 9.8 NEAR MINT/MINT (NM/MT)
  4. 9.6 NEAR MINT+ (NM+)
  5. 9.4 NEAR MINT (NM)
  6. 9.2 NEAR MINT– (NM–)
  7. 9.0 VERY FINE/NEAR MINT (VF/NM)
  8. 8.5 VERY FINE+ (VF+)
  9. 8.0 VERY FINE (VF)
  10. 7.5 VERY FINE– (VF–)
  11. 7.0 FINE/VERY FINE (FN/VF)
  12. 6.5 FINE+ (FN+)
  13. 6.0 FINE (FN)
  14. 5.5 FINE– (FN–)
  15. 5.0 VERY GOOD/FINE (VG/FN)
  16. 4.5 VERY GOOD+ (VG+)
  17. 4.0 VERY GOOD (VG)
  18. 3.5 VERY GOOD– (VG-–)
  19. 3.0 GOOD/VERY GOOD (GD/VG)
  20. 2.5 GOOD+ (GD+)
  21. 2.0 GOOD (GD)
  22. 1.8 GOOD– (GD–)
  23. 1.5 FAIR/GOOD (FR/GD)
  24. 1.0 FAIR (FR)
  25. 0.5 POOR (PR)
  26. 0.3 INCOMPLETE (INC)
  27. 0.1 INCOMPLETE (INC)

BÄde CGC och Overstreet tar hÀnsyn till skicket pÄ interiörsidor vid gradering av serietidningar

Utöver graderingslistorna och skick-koderna i de föregÄende sektionerna tar CGC och Overstreet Àven hÀnsyn till kvaliteten pÄ interiörsidorna vid gradering av serietidningar. HÀr handlar det Äterigen om ett omfattande graderingssytem som gÄr frÄn vita till bruna och spröda sidor.

CGC:s standarder för skickgradering av interiörsidor

  • White Paper (Vitt papper) ska ha samma vita fĂ€rg som dagen de trycktes. Bara de minsta spĂ„ren av Ă„lder Ă€r tillĂ„tet, exempelvis hörnet pĂ„ pappret. Det Ă€r vĂ€ldigt ovanligt med vita sidorna i Ă€ldre serietidningar men det Ă€r desto vanligare i serietidningar frĂ„n 1990-talet och framĂ„t dĂ„ en annan typ av papper började anvĂ€ndas. Alla GM 10:or mĂ„ste ha “white pages” för att uppnĂ„ den graderingen.
  • Off-White to White Paper (GrĂ„vitt till Vitt papper) som har minimala spĂ„r av Ă„lder i ytterkanterna. En stor andel av serietidningar frĂ„n 1970- och 1980-talen har den hĂ€r typen av sidor. Alla M 9.9 mĂ„ste ha “off-white to white paper” för att uppnĂ„ den skickgraderingen.
  • Off-White Paper (GrĂ„vitt papper) som har vĂ€ldigt smĂ„ spĂ„r av Ă„lder igenom mitten av varje sida, alternativt vitt papper som har smĂ„ spĂ„r av Ă„lder lĂ€ngs kanterna. Med undantag för enstaka fall mĂ„ste alla NM 98:or vara “off-white” för att fĂ„ den höga graderingen.
  • Cream to Off-White Paper (GrĂ€ddvitt till grĂ„vitt papper) som ser ut som “white” or “off-white” i mitten med spĂ„r av Ă„lder lĂ€ngs kanterna, alternativt en fĂ€rg som pĂ„minner mer Ă€n brun Ă€n vit. Denna typ av papperskvalitet Ă€r vanligt förekommande i serietidningar frĂ„n 1930-, 1940- och 1950-talen, men kan ocksĂ„ förekomma i serietidningar frĂ„n 1960-talet.
  • Cream (GrĂ€ddvitt papper) ges till serietidningar vars sidor Ă€r grĂ€ddvita rakt igenom, frĂ„n mitten till kanterna pĂ„ varje sida.
  • Light Tan to Off-White Paper (Ljusbrunt till grĂ„vitt papper) ges till sidor som fortfarande Ă€r grĂ„vita i mitten av varje sidan medan kanterna har utvecklat en ljusbrun ton som Ă€r betydligt mörkare Ă€n grĂ€ddvitt. Om sidorna pĂ„ en serietidning har denna kvalitet kan den inte fĂ„ en gradering högre Ă€n VF+ 8.5.
  • Light Tan to Cream (Ljusbrunt till grĂ€ddvitt papper) liknar den föregĂ„ende kategorin men mitten pĂ„ varje sida Ă€r grĂ€ddvita medan kanterna Ă€r mörkare.
  • Light Tan Like cream pages (Ljusbrunt/grĂ€ddvitt papper) interiörsidor som har har en enhetlig ljusbrun fĂ€rg som Ă€r nĂ„got mörkare Ă€n grĂ€ddvitt.
  • Tan to Off-White (Gulbrunt till grĂ„vitt papper) liknar “light tan to off-white paper” men som har mörkare kanter. Om sidorna pĂ„ en serietidning har denna kvalitet kan den inte fĂ„ en gradering högre Ă€n VF- 7.5.
  • Tan to Cream (Gulbrunt till grĂ€ddvitt papper) Àr detsamma föregĂ„ende kategori dĂ€r mitten av sidorna Ă€r mörkare.
  • Dark Tan (Mörkare ljusbrunt papper) fĂ€rgade sidor som har en enhetlig fĂ€rgton frĂ„n kanterna till mitten av pappret.
  • Dark Tan to Off-White Pages (Mörkt ljusbrunt till grĂ„vitt papper) som har vĂ€ldigt mörka kanter men samtidigt har behĂ„llit en grĂ„vit fĂ€rg i mitten.
  • Dark Tan Pages (Mörka ljusbruna sidor) som har en vĂ€ldigt mörk, enhetlig fĂ€rgton frĂ„n mitten till kanterna men saknar sprött papper.
  • Brown to Off-White (Brunt till grĂ„vitt papper) extremt mörka sidor som fortfarande har grĂ„vitt i mitten och saknar sprött papper.
  • Brown to Tan (Brunt till gulbrunt papper) extremt mörka sidor som har nĂ„got mer ljusbrun fĂ€rgton i mitten av varje sida.
  • Brown Pages (Bruna sidor) med enhetlig brun fĂ€rg och extremt mörka kanter till mitten av sidorna, men har fortfarande inga tecken pĂ„ sprött papper.
  • Brown / Brittle Pages (Bruna och spröda sidor) som Ă€r extremt mörkbruna överallt och har tecken pĂ„ sprött papper, exempelvis att hörn och kanter börjat falla sönder frĂ„n tidigare dĂ„lig hantering.

Overstreets standarder för skickgradering av interiörsidor

Abc

Svensk tolkning av OWL Card (Overstreet's Whiteness Level)

Det hÀr Àr baserat pÄ den uppdaterade versionen av OWL-fÀrgskalan som inkluderar 12 fÀrger istÀllet för fem.

Du kan anvÀnda den hÀr fÀrgskalan som referens vid gradering av serietidningar för att ge en fingervisning kring papperskvaliteten av interiörsidorna. Du bör dock vara medveten om den andra kringliggande informationen jag delat med mig om detta pÄ den hÀr sidan, blandat annat om papperskvaliteten frÄn olika tidsperioder, samt material och tryckprocesser olika förlag anvÀnde sig av nÀr serietidningarna trycktes.

Skillnader mellan internationell och svensk gradering av serietidningar

Som ni kan se Àr gradering av serietidningar enligt CGC-skalan mycket svÄrare med ett större omfÄng Àn den svenska. Utan sammanhanget av att ha flera serietidningar framför sig med kunskapen att utvÀrdera skicket ser mÄnga av dessa skickgraderingar likadana ut, exempelvis:

  • Very Good+ 4.5 (VG+ 4.5): Strax under medelskick samlarex med mĂ„nga mĂ„ttliga defekter.
  • Very Good 4.0 (VG 4.0): Ett samlarex under medelskick med mĂ„nga mĂ„ttliga defekter.
Även om man har tvĂ„ exemplar av de ovanstĂ„ende framför sig Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt att sĂ€ga vilken serietidning som Ă€r VG+ 4.5 och VG 4.0. Det Ă€r i princip omöjligt för en hobbyist eller expert utanför CGC att faststĂ€lla rĂ€tt skick med sĂ€kerhet. Även CGC har kritiserats av samlare och investerare för att vara ojĂ€mna i sin gradering av serietidningar. PĂ„ sin hemsida har CGC Ă€ven en varning till personer som lĂ€mnar in CGC-graderade serietidningar för en omgradering, dĂ€r de inte lĂ€mnar nĂ„gra garantier för att en serietidning fĂ„r samma eller högre gradering. Det finns mĂ„nga forumtrĂ„dar och subreddits-inlĂ€gg med personer som fĂ„tt olika graderingar för samma serietidning nĂ€r de skickat in den flera gĂ„nger(2).  
 
I det hÀr avseendet Àr den Ättagradiga skalan vi anvÀnder i Sverige nÄgot enklare att hÀnvisa till. Samtidigt innebÀr det mer variation inom en kategori som VG. Det positiva med den svenska standarden Àr att den Àr mer anvÀndarvÀnlig vilket underlÀttar för dig som vill göra gradering av serietidningar pÄ egen hand.
 
Avsaknaden av specifikationer för skickgradering av interiörsidorna i en serietidning Ă€r bĂ„de ett problem och en fördel i Sverige. Ett problem som jag pĂ„pekade tidigare Ă€r att fĂ€rgskalorna och graderingssystemen för “page quality” inte tar hĂ€nsyn till att vissa serietidningar bĂ€sta möjliga interiörsidor frĂ„n en tidsperiod och förlag har en helt annan ton jĂ€mfört med serietidningar frĂ„n en tidsperiod och förlag. Med andra ord kan grĂ€ddfĂ€rgade till grĂ„vita sidor vara det bĂ€sta möjliga skicket, men att det enligt graderingssystemen borde vara grĂ„vitt till vitt vilket Ă€r omöjligt att uppnĂ„. Dock anser jag att de som Ă€r seriösa kring skickgradering bör dela med sig av information om skicket av interiörsidor och inkludera bilder pĂ„ första och sista interiörsidan samt mittenuppslaget för ge tillrĂ€ckligt med information om skicket.

Ta hjÀlp av experter för att gradera dina serietidningar

Om du har serietidningar som Àr vÀrdefulla Àr det en god idé att vÀnda sig till en expert för att fÄ tidningarna undersökta. Detta kan göras i vÀlrenomerade seriebutiker. Det gÄr ocksÄ att fÄ en uppskattning om skicket pÄ serietidningar via nÀtet, förutsatt att du kan ta precisa högupplösta bilder som visar alla detaljer och sedan skicka dessa till en expert. Att lÄta experter göra det in-person, dÀr experten kan röra och kÀnna pÄ tidningarna blir skickgradering mer pÄlitlig. Om det görs via nÀtet bör detta tydligt framgÄ i intyg och beskrivningar. 

Professionell skickgradering Àr en service och kostar pengar. Fördelen med att göra detta Àr att en expert gör gradering av serietidningar Ät dig, du fÄr en mer korrekt uppskattning pÄ skicket, samt ett intyg om skicket och vem som gjort undersökningen. Processen fungerar som en certifiering och underlÀttar vid försÀljning dÄ en oberoende expert producerat ett intyg om gradering av serietidningen och dess skick.

Skicka svenska serietidningar till CGC för gradering

Du kan ocksÄ skicka in dina serietidningar för CGC-gradering till USA. Detta kostar mer, men resulterar i professionella graderingar och certifieringar som Àr igenkÀnda över hela vÀrlden. Dock kapslar CGC Àven in tidningarna i plastkapslar vilket gör att du inte kan lÀsa eller röra tidningar, men samtidigt bevaras serietidningarna pÄ ett optimalt sÀtt. Vi gÄr igenom CGC och deras gradering av serietidningar lÀngre in i den hÀr graderingsguiden.

OBS. Personligen har jag sett skrÀckexempel pÄ CGC graderade svenska serietidningar, framförallt tidningar mellan 1940- och 1960-talen. CGC saknar kompetens för gradering av serietidningar frÄn dessa Är dÄ de inte tar hÀnsyn till skillnaderna frÄn amerikanska serietidningar. I Sverige hade vi inte samma standarder i tryckprocesser, samt att blÀck och material var annorlunda vilket gör att grundskicken för svenska serietidningar var sÀmre Àn exempelvis nytryckta amerikanska Action Comics eller Detective Comics. Etiketterna pÄ CGC slabs för svenska serietidningar innehÄller ofta stavfel vilket tyder pÄ att de generellt Àr slarviga och inte bryr sig tillrÀckligt mycket. Det saknas helt enkelt samma typ av kvalitet som nÀr CGC gör gradering av amerikanska serietidningar.

Moderna serietidningar lÀmpar sig bÀttre för CGC gradering dÄ dessa tidningar stÀmmer bÀttre överens med USA:s processer frÄn 1980-talet och framÄt. Dock Àr vÀrdet pÄ svenska moderna serietidningar betydligt lÀgre Àn tidigare tidsperioder vilket gör det mindre vÀrt att skicka serietidningar till CGC för gradering.

Vanliga frÄgor om gradering av serietidningar

Nej, i dagens lÀge finns det inte en oberoende organisation likt CGC som utför gradering av serietidningar i Sverige. Detta Àr synd dÄ det skulle hjÀlpa till att göra samlandet och investeringar i serietidningar sÀkrare.

Renodlade seriebutiker runtom i Sverige erbjuder oftast service för gradering av serietidningar. NÀr du gör en professionell gradering kan du rÀkna med att betala en avgift, men samtidigt fÄr du en oberoende uppskattning om skicket frÄn expert. Detta inkluderar ett intyg som certifierar serietidningen och dess skick vilket kan hjÀlpa till att sÀkerstÀlla ett högre försÀljningspris nÀr du senare sÀljer serietidningen.

Ja, privatpersoner kan skicka serietidningar till CGC för att fÄ dem graderade och inkapslade. Det tillkommer givetvis kostnader för CGC-graderingen, samt fraktkostnader. Det Àr rekommenderat att du kontaktar Tullverket och förklarar att försÀndelserna Àr dina och saknar ekonomiskt syfte utöver att fÄ en professionell gradering av serietidningar.

Varje paket som lÀggs pÄ brevlÄdan riskerar att försvinna eller skadas. För att tÀcka dessa risker bör du försÀkra paketen du skickar. Detta kommer att öka kostnaderna men samtidigt tÀcker det upp risken av förlust eller skador. PÄ samma sÀtt erbjuder CGC försÀkring i samband med gradering av serietidningar dÀr de ersÀtter förlust eller skador med likvÀrdiga serietidningar eller ekonomisk kompensation upp till ett specifikt vÀrde enligt det följande:

  • Modern (serietidningar mellan 1975 till nutid): Upp till 3 500 SEK.
  • Vintage (Serietidningar innan 1975): Upp till 3 500 SEK.
  • High Value (Baserat pĂ„ estimerat fair market value): Upp till 10 000 SEK.

Kostnaderna varierar beroende pÄ vilken serietidning CGC graderar:

  • Modern (serietidningar mellan 1975 till nutid): 650 SEK.
  • Vintage (Serietidningar innan 1975): 750 SEK.
  • High Value (Baserat pĂ„ estimerat fair market value): 1 250 SEK.
Fraktkostnaderna varierar beroende pÄ vilket ombud du anvÀnder. För retur frÄn CGC har de listat de följande fraktkostnaderna för internationella paket pÄ sin hemsida:

  • 1-5 serietidningar: $120.
  • 6-10 serietidningar: $150.
  • 11-15 serietidningar: $180.
  • 16-25 serietidningar: $225.

FrÄn att CGC mottagit dina serietidningar kan du rÀkna med att det tar minst tre mÄnader innan du fÄr tillbaka tidningarna. Vanligtvis tar det mellan 12 till 20 veckor. Men de förbehÄller rÀtten att det kan ta lÀngre tid.

KÀllförteckning

  1. 📙 Seriesams Guide sida XX.
  2. 📙 CGC:s graderingssystem pĂ„ engelska: https://www.cgccomics.com/grading…
  3. 📙 Overstreet graderingssystem pĂ„ engelska: https://www.overstreetaccess.com/grading-definitions/
  4. 📙 Samma serietidning fĂ„r VG/FN 5.0 och FN+ 6.5 av CGC: https://www.reddit.com/r/comicbookcollecting…

Senaste artiklarna om gradering av serietidningar

Nothing found!

It looks like nothing was found here!

En hemsida om att samla och investera i serietidningar.

Serietidningen

Om oss

Kontakt

GDPR

Policy

Köp & sÀlj

Tradera

Blocket

Auktionshus

eBay

Seriebutiker

Nyhetsbrev

Prenumerera pÄ Serietidningen.se för att ta del av det senaste innehÄllet.

© 2024 Serietidningen.se. Sitemap

Our site uses cookies. By using this site, you agree to the Privacy Policy and Terms of Use.

Accept